Jag sätter på
stereon och lyssnar till en av mina låtar ”Låt mig få se”. Jag dansar och sjunger ut orden - att allt gammalt som varit är
borta - och jag ber att få se vad livet har att erbjuda nu.
(c) Helena Aldén
Det gör så djävulskt ont i bröstkorgen - det är svårt att andas. Jag är rastlös och orolig långt in i själen. Det känns som jag håller på att explodera och gå sönder i tusen, miljoner bitar - förvandlas till oändligt många olika små stjärnstoff, som flyger ut i rymden och bildar toner till omskakande musik. Jag sjunger ut en smärta - som kapslat in sig inom mig. Vad har den där att göra? Det känns som att jag håller på att bli galen. Men jag accepterar. Det är det enda jag kan göra, acceptera. Jag kan inte ändra på någonting just nu - men kan inte heller gilla läget, för jag hatar att känna den här ångesten.
(c) Helena Aldén
När jag mår så här dåligt kan jag förstå dem som tar till alkohol och droger - för att döva smärtan i kroppen och det mörka inom sig. Att bara få komma bort till en annan värld, som förhoppningsvis är bättre än den som plågar en för tillfället. Att få brottas med ilska och förakt. Slå, hämnas, ryta och riva sönder bytena i stycken, som ett ilsket rovdjur. Jag knäpper mina händer och ber om hjälp.
(c) www.gustafstaxibatar.se
Jag vill njuta av allt det härliga som finns på vår jord. Jag vill älska, skratta, må bra, äta gott, bada i havet, sitta vid klipporna och se hur solen går upp och ner. Jag har kämpat länge - tappat bort mig själv, offrat, försakat, försummat och gett vika. Jag har blivit trött och jag är trött på att vara så obeskrivligt trött! Nu vill jag ta för mig av allt som gör livet värt att leva.
(c) Helena Aldén
Jag sätter mig ner och andas. Tänder stearinljus och väldoftande rökelse. Skriver av mig en stund, hur jag mår, för att sen rulla ut Yoga mattan på golvet. Jag byter ut musiken jag spelat mot meditativa toner och öppnar upp för något större. Klappar igenom kroppen med mina händer, reser mig upp och låter sen olika kroppsdelar utföra varierande rörelser. Jag tar fram ett leende och känner, efter en stund, ett befriande lugn. Jag fylls av tacksamhet. En väckarklocka tickar med höga, entoniga slag från rummet bredvid. Vinden viner och regnet piskar ilsket mot fönsterrutorna utanför. Men här inne - djupt inom mig - är det återigen lugnt, varmt och stilla. Jag sänder iväg tacksamma tankar och affirmerar ett helande, gyllene ljus - som omger hela min kropp. Jag är oerhört tacksam för livet och för alla mina nära och kära. Jag tar fram en känsla av nyfikenhet och har tillit att allt kommer bli bra - Att allt är bra :-)
Det gör så djävulskt ont i bröstkorgen - det är svårt att andas. Jag är rastlös och orolig långt in i själen. Det känns som jag håller på att explodera och gå sönder i tusen, miljoner bitar - förvandlas till oändligt många olika små stjärnstoff, som flyger ut i rymden och bildar toner till omskakande musik. Jag sjunger ut en smärta - som kapslat in sig inom mig. Vad har den där att göra? Det känns som att jag håller på att bli galen. Men jag accepterar. Det är det enda jag kan göra, acceptera. Jag kan inte ändra på någonting just nu - men kan inte heller gilla läget, för jag hatar att känna den här ångesten.
När jag mår så här dåligt kan jag förstå dem som tar till alkohol och droger - för att döva smärtan i kroppen och det mörka inom sig. Att bara få komma bort till en annan värld, som förhoppningsvis är bättre än den som plågar en för tillfället. Att få brottas med ilska och förakt. Slå, hämnas, ryta och riva sönder bytena i stycken, som ett ilsket rovdjur. Jag knäpper mina händer och ber om hjälp.
Jag vill njuta av allt det härliga som finns på vår jord. Jag vill älska, skratta, må bra, äta gott, bada i havet, sitta vid klipporna och se hur solen går upp och ner. Jag har kämpat länge - tappat bort mig själv, offrat, försakat, försummat och gett vika. Jag har blivit trött och jag är trött på att vara så obeskrivligt trött! Nu vill jag ta för mig av allt som gör livet värt att leva.
Jag sätter mig ner och andas. Tänder stearinljus och väldoftande rökelse. Skriver av mig en stund, hur jag mår, för att sen rulla ut Yoga mattan på golvet. Jag byter ut musiken jag spelat mot meditativa toner och öppnar upp för något större. Klappar igenom kroppen med mina händer, reser mig upp och låter sen olika kroppsdelar utföra varierande rörelser. Jag tar fram ett leende och känner, efter en stund, ett befriande lugn. Jag fylls av tacksamhet. En väckarklocka tickar med höga, entoniga slag från rummet bredvid. Vinden viner och regnet piskar ilsket mot fönsterrutorna utanför. Men här inne - djupt inom mig - är det återigen lugnt, varmt och stilla. Jag sänder iväg tacksamma tankar och affirmerar ett helande, gyllene ljus - som omger hela min kropp. Jag är oerhört tacksam för livet och för alla mina nära och kära. Jag tar fram en känsla av nyfikenhet och har tillit att allt kommer bli bra - Att allt är bra :-)
Dagens affirmation
*
Idag väljer jag att vara lycklig - med fina tankar och känslor.
Glädje sprider sig inom hela mig - runtom mig - och vidare ut till alla dem jag möter.
Tack!
Tack!
*
